Centrala Kebnekaise

 

Kuopertjåkka (K22) 1914. Se flygfoto

Sydvästtoppen (K30) 1870, sydosttoppen (K21) 1792, sydöstra förtoppen (K20) 1682, västtoppen (K23) 1709.

 

Kuopertjåkka sedd från Drakryggen. Till höger skymtar Kaskasapakte och till vänster om K20 syns Enquists pass (ca. 1580).

 

Det hästskoformade berget Kuopertjåkka som omger Enquists glaciär har flera vassa toppar och kammar och är ett av de djärvast skulpterade fjällen i Kebnekaisefjällen. Berget bestegs första gången 1925 av David Cronsioe och Gunnar Eklund via västkammen upp till SV-toppen (K30, 1870) (lätt klättring, grad 1) och sedan vidare längs toppkammen till huvudtoppen (K22, 1914) (bitvis mycket smalt och exponerat, grad 2). Den lättaste vägen till toppen går dock via NV-kammen. Från Tarfalastugan gå upp i Kebnepaktepasset (ca. 1480) och runda Kaskasapakte. Gå sedan upp i passet mellan Kuopertjåkkas SV-topp (1870) och K23 (1709). Passets höjd är ca. 1550. Fortsätt fram till NV-kammen och gå sedan direkt upp mot toppen (1914), se bilden nedan. Utsikten från toppen är mycket givande, särskilt vintertid. Observera att namnet Kuopertjåkka även används på Kebnekaisemassivets västligaste utlöpare, K50, med höjden 1506.

 

Kuopertjåkkas nordvästkam sedd  från Kaskasavagge.

 

Från Kuopervagge kan man via via Enquists pass (ca. 1580), mellan K20 (1682) och SO-toppen (1792), ta sig till Kaskasavagge. Från denna led har man storartad utsikt mot Kaskasapaktes nordvägg och fin skidåkning ned över Kaskasapakteglaciären.

 

Kuopertjåkka från toppen av Kaskasatjåkka (2076).

 

Dela med dig av dina erfarenheter från området